Summa sidvisningar

24 maj 2011

En stjärna som förlorat sin glans


Jag känner mig.... bitter.
Det är lite därför jag inte skriver blogg så mycket längre. Det är inte så kul att skriva om en massa bitterhet hela tiden som det känns som om att jag gör.
Jag vill vara glad och full av energi, men istället är jag bara trött trött trött och har ont i magen varje dag och tycker livet är pest och pina.
Jag är inte allts samma tjej längre... 
För ca 2 år sedan stod jag famför massor av folk och hade möten med dom på jobbet och skötte anställningsintervjuer och massor av annat.
Nu vågar jag inte ens stå och säga att det är dags för tårta inför min släkt.
Vad har hänt?

Jag har tappat all självkänsla...
Jag känner mig ful, och oduglig. 
Visst, jag vet att jag klarar av att ta hand om min Lucas, men det är just allt.
och att ta hand om honom driver mig ibland till vansinne, som inatt när han har haft magont hela natten.
Direkt får jag ont i magen och sen började jag blöda näsblod på det med. Igen bra kombo.
Och när jag blir så trött och frustrerad så känner jag mig jätte hemskt. 
Det enda som jag är bra på känner jag att jag inte orkar med. Att jag vill ha en paus, och allvarligt då är man inte tillräckligt bra på det heller.
Så allvarligt vad mer "behövs" jag till?
Inte ett piss. 
Ta inte allt fel, jag älskar min lilla gaphals. Men jag skulle vilja ha lie variation.
Jag vill tex hjälpa till hemma.
Erik klipper gräset, jag passar Lucas.
Eriks mamma och Erik tapetserar, jag passar Lucas.
Erik och John sätter upp bord, jag passar Lucas.
Erik och hans pappa drar tapet, jag passar Lucas.
Eriks slipar och spacklar, jag passar Lucas.
Jag är väll för fan ingen jävla barnvakt. Jag är en "vanlig" mamma!
Jag har 0 i självförtroende, och noll i självkänsla.
Jag har verkligen tappat tron på mig själv.
Jag vill spy över mig själv ibland.
Nu har jag verkligen blivit en sån person som jag verkligen inte ville bli.
Jag vill inte vara jag längre.


Vart kan man skriva under sin uppsägning?
 

3 kommentarer:

  1. Det blir bättre snart ska du se :) Tycker du är modig som skriver som det är! Inget påklistrat!!!

    SvaraRadera
  2. Vill du ha lite variation? Låt Erik passa Lukas och hjälp till med huset. Kan du inte tapetsera? Låt svärfar, John, Erik eller någon annan visa och lära dig.
    Vill du ha en paus? Lämna sonen hos Erik och åk iväg några timmar. Alla behöver paus, alla behöver andrum. Några timmar utan barn kan göra underverk.
    När det kommer till jobbiga nätter försök få Erik att hjälpa till. Låt honom ta fredag eller lördag natt så du kan få sova ut. Lukas känner av ditt humör, mer än man kan tro. En utvilad och glad mamma är en bättre och mysigare mamma. Om inte annat har man mer ork :)

    Vet själv hur det är.

    SvaraRadera
  3. Tack för kommentarerna!
    Dock är det lite mer komplicerat... Annars skulle jag bett Erik för längesedan att hjälpa mig!
    1. Om jag låter Erik ta Lucas, vart ska jag åka? Sätta mig på en buss till ingenstans känns ju sådär.
    2. Erik orkar inte med sitt jobb om han ska hjälpa mig med Lucas på nätterna.
    3. VI behöver vara 2 för att lägga golv eller sätta tapeter och då gäller det att passa på när man får hjälp, då är det inte tid att lära upp.
    Annars så var det väldigt sött skrivet måste jag säga.

    Och tack för kommentaren över, hoppas verkligen allt blir bättre snart och att ni tycker om hur jag skriver och inte blir avskräckta istället ;P

    SvaraRadera